Vi tar och avslutar detta nu… en gång för alla…
Jag satt utanför IKEA… helt tom efter mitt misslyckande… Jag ringde min man.
Han hade tagit ut en massa komptid i pengar å hade precis fått dom utbetalda. ”Ta dom å betala skiten så du får komma hem nån gång!” Jag visste att jag gift mig med honom av en anledning!! Sagt å gjort. En snabb överföring mellan konton, in och betala å sen kunde jag chilla på Köpis medans jag väntade på SMS från IKEA att allt var hopplockat.
Eller åxå inte… Jag var helt slut efter alla vedermödor, så det blev en snabbis på Hööks, en köttbulle-lunch på IKEA å sen satte jag mig i bilen å kollade på Netflix. Thank God for Netflix å 40 nya GB på mobilsurfen varje månad!
När telefonen plingade rusade jag bort för att hämta min vagn och släpa in kartongerna i åkan. Ja visste ju att de var tunga som as, men jag tänkte att man kunde baxa vagnen uppför rampen på åkan å sen släpa av kartongerna. Lite slit får man ju räkna med i den här branschen… Or not…
Kvinnan som hjälpte mig kom ut med en vagn å jag var beredd att släpa ut den och åka hem… ”Vänta lite, det kommer mera” Eeeh va..?!? Jorå hon försvann å kom tillbaks med en till, lika fullastad vagn… Innan jag hann blinka försvann hon ut på lagret och kom tillbaks med en vagn till!! Hur i helvete många garderober hade jag köpt?? Insåg där och då att det gått åt helvete… igen!
Ringde min kusin som bor i Gävle och bönade om hjälp att lasta. Som tur är vet hon hur jag är, så hon släpade ut sin man till Valbo och det slutade med att han lyfte kartonger vägandes ca 700 kg, i stort sett på egen hand, in i åkan. Kusin å ja stog som nå jävla kuttersmycken å såg på… När jag lyfte från Valbo ringde jag min man för att hysteriskt skrikande meddela honom att jag nu gjort mitt i detta Walkincloset-projekt! Under inga omständigheter skulle jag befatta mig med dessa garderober nå mer förrän de var monterade och fyllda med kläder! Fem timmars strulande på IKEA var min insats. Nu fick fanimej nån annan ta över! ”Kör försiktigt, hjärtat” va svaret…
Väl hemkommen parkerade jag bil och åka på gräsmattan å gick in å la mig. Jag var trött! Dessutom skulle vi på 25-årskalas på kvällskvisten. Jag behövde vila om jag skulle kunna va bland folk!
Vi nämnde inte elefanten i rummet (åkan med alla kartonger)
Väl på festen, som för övrigt var ett kusinbarns, hade vi trevligt och dagens äventyr i Valbo kom upp som samtalsämne… Jag hade nu glömt alla dagens vedermödor och med några glas rötjut innanför västen ville jag ju visa alla vilken fin walkincloset vi skulle bygga. Det var då allt uppdagades….
Vi kollade in ritningen… Alla var djupt imponerade!
Men så råkade jag kasta en blick på inköpslistan… stomme 75 cm… nämen såna skulle jag väl inte ha..? eller…? Näe, bara 100 cm och 50 cm… Å TRE HÖRN?? Det fanns bara ett på ritningen!! Va fan äre som händer..? Jag räknade alla stommar på inköpslistan å kom fram till arton… Enligt ritningen vare typ nie…
Hade mina tidigare försök att handla via nätet ställt till det?? Låg alla tre ordrar med på inköpslistan?? Jag fattade verkligen ingenting! Här engagerade sig ett helt gäng av festdeltagare och se på fan! Innan kvällen var över var mysteriet löst!
Så här såg de ut under mitt designarbete… Provade en massa olika stommar å hyllor… Plockade in och plockade ut ur rummet… Inte fan visste jag att allting som fanns på ritningen kom med på inköpslistan! Detta inbegriper allt skit som jag ratat och ställt ut utanför ”rummet”.
Jag å resten av festen skrattade så vi tjöt! Maken..? Not so road!
Så det var ju bara att bita i det sura äpplet å sortera ut de rätta kartongerna dagen efter, och packa in de felaktiga kartongerna tillbaks i åkan. Eller… jag sorterade och Håcke å Arne packade ur och i… Maken…? Fortfarande inte road… Resultatet..?
Jaa, va säger man..? Större delen av lasten skulle tillbaks…
Håcke å Arne lovade åka tillbaks med det på fredagen, veckan efter. Till å med jag insåg att jag aldrig skulle orka släpa ut dessa från åkan å in på IKEA igen…
Här skulle ju allt kunnat sluta i nån typ av frid och fröjd… Men, men… Ni vet ju vem ni har att göra med… Följetongen fortsätter… Det måste fan bli ett inlägg till…