Jag bestämde mig ju att aldrig mer ha en Bubbla… Meen… man ska aldrig säga aldrig!

Det blev en till… Denna gången var den guldfärgad. Skitfult tyckte jag och beställde omlackering. Klarröd, porscheröd! Den blev toksnygg! Å den här gången skulle det bli bra…

Å det blev det väl åxå… fläckvis… Jag minns några tillfällen när det inte var sådär klockrent…

Som t ex den där gången (strax efter att bilen var färdigrenoverad) när Håcke skulle cykla Vätternrundan med två jobbarkompisar och begav sig av med en lånad husvagn… Strax före sex upptäcker jag att bilförsäkringen inte var betald! Det här var på den gamla ”goda” tiden… innan räkningarna betalades via Internet och medans det fortfarande fanns ett POSTKONTOR i stan. Alltså fanns det bara en sak att göra. Kasta sig i bilen å dra ner på posten, betala försäkringen för att få ett kvitto på betalningen med dagens datum.

Sagt å gjort! In i den nylackade Bubblan, som olyckligtvis stog parkerad på gräsmattan bakom garaget, inklämd bakom en släpvagn om jag inte minns fel… Jag bestämde att det fanns plats nog att ta sig förbi… Och upptäckte där och då att mitt ögonmått inte håller den högsta kvalitén…

Jag tog sats… och det tog stopp. Va gör Helena då? Stannar? Backar? Nix. Hon tar sats och pressar sig förbi… Stressar ner på Posten och betalar försäkringen. Puh!

Väl hemkommen upptäcker jag att stuprännan på garaget står som nån jävla vindvisare… rätt ut från garageväggen… Här börjar jag då så smått ana att allt kanske inte står rätt till med min nyrenoverade bil… Å ja, mycket riktigt… Vänster sidas bakskärm är inte vacker… Bucklor, repor och avskavd färg… Det går sakta men säkert upp för mig att det var stuprännan som gjorde att det tog stopp när jag skulle iväg… Hur förklarar jag detta för maken..? Han är ju redan innan detta missöde av den uppfattningen att min bilkörningsförmåga lämnar mycket i övrigt att önska…

Jag väljer den enkla utvägen.. och leker struts… Jag ringer och berättar att jag varit duktig nog och hunnit betala försäkringen på bilen som han sitter i… på väg till Vätternrundan… Jag antar att han kommer att upptäcka bucklan på Bubblan när han väl kommer hem… Den dagen den sorgen…