2022 skulle bli ett bra år… Pandemin började ge med sig. Jag börjar hitta min plats på arbetet. Ungen har hittat hem i Trönö. Vi skulle äntligen få åka till Falsterbo igen.

Så kom dödsstöten. Solen försvann. Hur i helvete gick det till?? Vem bestämde det?
Jag är halv… å förbannad…Å med henne försvann alla de älskade djur som bodde med henne.. Chester… min älskade sportkossa, som hatade sadeln å bara ville vara utekatt….Popcorn… min healingkatt som kunde vänta en hel dag på att jag skulle komma till Åsen.

Hur kan Universum låta en människa genomgå så mycket smärta bara för att nåt år senare rycka mattan undan fötterna?? Jag är förbannad… Å halv…

Om drygt en vecka ska den människa som jag älskat mest i världen (förutom min man och dotter) stoppas ner i jorden. Jag vet fan inte hur jag ska klara det…

Å då är jag ändå inte släkt på nåt sätt. Kan inte föreställa mig hur det känns för hennes barn… Eller det kan jag kanske ändå…

Sol-Therese på AwesomeÅsen var den mest fantastiska människa jag någonsin träffat. Ni som missade henne har ett fattigare liv.

Jag är halv…